Anteckningar om karnevalskulturer

Inför ett panelsamtalWeld fick jag några frågor om karnevalskutur. Här är lite lösa anteckningar som utgjorde grunden för mina svar.

Vad är karneval för dig?

För mig är karnevalen någon sorts utopisk manifestation av en värld där fantasin och begäret står i centrum för den mänskliga aktiviteten. De fantasierna har jag fått från Michail Bachtin, som beskriver de medeltida karnevalernas fullständigt omstörtande karaktär. Mina viktigaste karnevaleska upplevelser kommer å ena sidan från levande rollspel, å andra sidan från politiska manifestationer såsom Reclaim the City-festerna som pågick i slutet av nittiotalet. Båda innehåller starka karnevaleska element på olika sätt. Den viktigaste aspekten av karnevalen är det sociala undantagstillståndet, deltagandet i en lek med roller och maktpositioner. Levande rollspel samlar ibland hundratals deltagare under flera dagar och har just den allomslutande karaktär som karnevalen uppnår i sina bästa stunder.

Vad har det absurda och karnevaleska för roll i samhällsstrukturen?

Självklart kan karnevalen fungera som en sorts övervakad ventil för att släppa på det ”tryck” som det moderna samhället skapar på sina medborgare. Vattenfestivalen, som föranleddes av ungdomskravallerna i Kungsan på 80-talet, är ju ett exempel på det.

Var finns idag det groteska, samhällskritiska, okontrolllerade idag?

Kanske är den mest karnevaleska företeelsen i Sverige idag Finlandsfärjorna. De utgör ett sorts temporära rum för fest och undantagstillstånd. Det som hänt på finlandsbåten har inte hänt, kan man ju höra, detsamma gäller Medeltidsveckan på Gotland. Finlandsbåten är också ett bra exempel på hur karnevalens struktur kan inlemmas i en kapitalistisk ordning och förlora all sin radikala potentialitet.

Ett utflackat demokratiserat rum, var finns den politiska kraften idag?

Ett exempel skulle kunna karaktäriseras som karnevaleskt är faktiskt fildelningen. Inte för att det på något sätt utmanar sociala normer, men däremot ekonomiska hierarkier. Fildelningen förutsätter, liksom karnevalen, ett överflöd, fildelning är aldrig produktiv, karnevalen är aldrig produktiv. Det är en sorts gåvoekonomier som föds ur överflödet. Det finns ingen måtta på ettor och nollor, det kostar ingenting att repoducera dem, vi har ett par hundra år av musik- och filmhistoria till godo som succesivt håller på att digitaliseras och distribueras.

Karnevalen som företeelse har använts i teorier skrivna ur ett västerländskt perspektiv och utifrån västerländsk historieskrivning. Projicerar vi våra idéer kring karnevalen idag exotifierat. Vilka reflektioner finns kring detta?

Att exotisera eller fantisera om de europeiska medeltida karnevalerna är förstås inte lika problematiskt som att tillskriva icke-västerländska kulturer en massa egenskaper, eftersom det lätt kan skapa bilden av vilda folk som finns ute i världen och som fortfarande står nära naturen. Jag tycker inte att Robertos verk är särskillt exotiserande eller romantiserande. Klippen från karnevalerna är inte särskillt suggestiva, snarare avdramatiserande. Vi ser folk som står och hänger bakom ett staket och tittar på spektaklet till exempel, och bakom alltsammans snurrar ett mynt, som jag på något vis läser som ett sätt att påminna oss om hur lätt det är att slå mynt på och exploatera de mest frihetliga praktiker.

Vad hände egentligen med svensk karneval?

Ett spännande exempel på stockholmsk karneval är de maskerader som arrangerades på operan och andra platser under mellankrigstiden.

Är karneval möjlig i Sverige?

Pressen var skeptisk i början på 1900-talet. VM-bronset i fotboll ’94 är väl ett exempel. Det kalla klimatet är ett problem.

Är spontan offentlig dans och sång störande?

Jag blev precis utkastad ur Gallerian för att vi dansade där.

Offentlig maskerad ett hot eller löfte?

Interacting Arts jobbar ibland med mask på stan, vilket ibland uppfattas som hotfullt.

Student kortege, kitch, etc. Oreglerad smak och kvalitet?

Man hamnar väldigt snett om man försöker bedöma deltagarkultur, såsom karnevalen eller levande rollspel, med åskådarkulturens ögon. Den estetiska frågan är inte hur ser det ut, utan vilka handlingsmöjligheter en har inom ramen för en viss estetiserad praktik. Det sköna i deltagarkulturen kan handla om att uppleva subtila möten mellan människor eller att få möjlighet att utföra stordåd. Det är ett handlandets estetik och det kan inte reduceras till konstens snäva smakbegrepp.

Karneval är konsensustransens antites. En summa av undantag som bekräftar regeln. Konfirmerar karnevalens dramatiserade och ritualiserade upprorsparad Status Quo eller förändrar den något i realiteten?

Karnevalen har inget resultat eller mål, den är och måste förbli inproduktiv, en utgift helt enkelt. Om den inte är en utgift så inordnas den snabbt i kapital-arbete-relationen.

Övervakning vs multipla personligheter, stereotyper och rollspel?

Rolltagandet är extremt viktigt för karnevalen. Rollen är biljetten till den andra världen, till undantagstillståndet och ansvarsförskjutningen. ”Det var inte jag, det var rollen.”

Karnevalseminarium på Weld

Weld är ett experimentellt rum för processorienterad dans och konst. På torsdag och fredag har de ett spännande program. På fredagen kommer Gabriel från Interacting Arts att vara med i ett samtal om “karnevalens olika betydelser, idéhistoriska bakgrund och dess politiska och ekonomiska inverkan.”

Live audiovisuell konsert+samtal, 30/1+1/2

Konstnären Roberto N Peyre är just nu aktuell med utställningen Ship Of Fools på Nordin Gallery i Stockholm. Tillsammans med Weld har han initierat ytterligare händelser med anknytning till utställningens tematik.

Onsdagen den 30:e Januari, kl 19.30. Entré 80 kr
Roberto N Peyre och musikern Jean-Louis Huhta gör en exklusiv audiovisuell live improvisation (mer info nedan).

Fredagen den 1:e Februari kl. 18.00. Fri entré
En diskussion kring temat: Karnevalens olika betydelser, idéhistoriska bakgrund och dess politiska och ekonomiska inverkan.

Medverkar gör: Edda Manga, idéhistoriker, Jens Näsström, psykolog, musiker och f.d. New Orleansbo, och Thomas Gylling, producent, DJ och MC. Gabriel Widing, konstnär, konstvetare. Koreografen Anna Koch agerar moderator.

I Roberto N Peyres första utställning med galleriet visar han en videoinstallation ur ett pågående projekt. Filmmaterialet är från karnevaler i Portugal, Haiti och Brasilien, men också från en atlantseglats. Peyre visar intryck av karnevalens många sidor såsom processionernas brokiga historia, traditionella fruktbarhetsriter och symbolladdade spel. Karnevalens uråldriga ritualer har förändrats i omgångar, allt eftersom kyrka och stat påtvingat förändringar i en i grunden esoterisk tradition. I skydd av maskering tillåter den ett tidlöst behov av att anta identiteter, vända upp och ner på maktordningar och sociala konstruktioner och att spela ut det undermedvetna. Den förmedlar en ännu mytisk tillvaro oberoende av den samtida avmystifieringen av tillvaron.

Konsert med audiovisuell improvisation med musikern Jean-Louis Huhta och konstnären Roberto N. Peyre

Onsdag 30/1 2008, kl. 19.30
Inträde : 80 kr

Jean- Louis Huhta
är musiker, kompositör och DJ. Han har genom åren spelat i band som Cortex, Anti-Cimex, Stonefunkers och Lucky People Center (LPC). Sedan 1998 har han komponerat musik för svenska koreografer bl a Helena Franzén, Christina Caprioli, Björn Elisson, Reich/Szyber, Rasmus Ölme, samt medverkat som musiker i Per Jonsson Danskompani. Han har även skrivit musik för Cullbergbaletten och komponerar han musik för teater, TV och film. I sin roll som soloartist har han gett ut albumet ”Halfway Between the World And Death” på www.slottet.eu. Några aktuella inspelningar och föreställningar är Skull Defekts (www.skulldfx.com), Oscid (www.ashinternational.com), Audiolaboratory (www.fireworkeditionrecords.com) och Brommage Dub. Mer info: www.idealrecordings.com och http://myspace.com/jeanlouishuhta

Roberto N Peyre
Roberto N Peyre har studerat konst vid Goldsmiths College i London. Senare verk inkluderar video, installationen och live videoperformance. Mer info: http://www.robertonpeyre.com/ och
http://www.blot.se