Antirasistiskt rollspel för folkbildare

Som många av er vet jobbar jag med ABF på dagarna och igår hade vi personaldag med lite blandat innehåll. Iallafall så hade jag och Hanna Schubert svängt ihop ett litet rollspel för att kunna öva på att argumentera mot främlingsfientliga åsikter utifrån ABFs värdegrund. Det är fyra scener med situationer som skulle kunna uppkomma i det vardagliga arbetet. Det jag egentligen vill dela med mig av är scenernas struktur, som ryms på en a4 som klipps i fyra delar. Det finns fyra roller, en ABF-medarbetare, en SD-sympatisör och sedan en som ger ABF:aren stöd och en som ger SD-personen stöd. De två första får ett gäng argument på sina rollkort och stödrollerna får fylla på när argumenten tryter. Är man fler än fyra i gruppen, så kan de som inte får roller sitta tysta och vara uppmärksamma på vad som fungerar och ej. Varje scen tar ungefär tio minuter att spela och kan pratas igenom av gruppen efteråt. Jag upplevde denna struktur som väldigt enkel och kraftfull. Scenariot tog bara ett par timmar att samskriva och sätta ihop, vilket såklart hade en del att göra med goda förkunskaper.

[issuu viewmode=presentation layout=http%3A%2F%2Fskin.issuu.com%2Fv%2Flight%2Flayout.xml showflipbtn=true documentid=101207130023-b92775d68f29485181533ad1bdb5c493 docname=rollspel_sd_personaldag username=widing loadinginfotext=Rollspel%20f%C3%B6r%20folkbildare%20mot%20fr%C3%A4mlingsfientlighet showhtmllink=true tag=rollspel width=420 height=594 unit=px]

Ladda ner (PDF)

Om tunnelfolket i Hemliga städer

Glänta förlag och Göran Dahlberg släppte tidigare i år en bok om hemliga platser av olika slag. Jag var och lyssnade på releasen på Milliken gallery, men köpte aldrig boken. Hemliga städer är en essä om “flyktingläger, rymdbaser, atombyar och hemliga sällskap”. Axel Löfving uppmärksammade mig idag på en passage i kapitlet ‘Underjordiskt liv’ som beskriver verklighetsspelet Scen 3, som jag jobbade mycket med för några år sedan och jag tycker att det är kul att det nästlat sig in ett sånt här någorlunda otippat sammanhang:

Underjorden lockar fortfarande urbana upptäcktsresande och sådana som söker alternativ till livet på ytan. Under några år i början av 2000-talet iscensattes “Scen 3″ i Stockholms underjord. Det var ett verklighetsspel, det vill säga ett spel som går ut på att låta spel och verklighet mötas till den grad att det är svårt att säga vad som är vad. Ett spel med och mot verklighetens olika överenskommelser. “Målet var att förverkliga den urbana myten om tunnelfolk som bygger städer under marken”, enligt en av koordinaterna, Leo Nordwall. “Dagarna fylls av ändlösa rutiner, människors val- och handlingsutrymme krymper. Något måste göras!” (Ur inbjudan till spelet, verklighetsspel.se) (s. 55-56)