Playground Worlds, anthology finally online as PDF

Playground Worlds is finally here as pdf. It’s an ambitious collection of texts on live role-playing, edited by game researchers Markus Montola and Jaakko Stenros. There is plenty of interesting things to read. I contributed with a reflection on live role-playing as an anti-modern culture using Hannah Arendts Vita Activa. Some comments on it:

Widing gives us this year’s application of “take philosopher X and apply his/her thoughts on larp”. This time its Arendt, and Gabriel indeed manages to deal with the points of social criticism, alienation and larp quite well. Given the subject matters of capitalism, individuality and temporary spaces, I nevertheless would have liked a few steps outside just one line of thought – for example, also referencing Deleuze & Guattari would have added a lot of strength to this article.

J. Tuomas Harviainen

A deeply philosophical piece about modern life and the function of larp in it, drawing on the thought-provoking work of exiled Jewish-German philosopher Hannah Arendt. Discusses the value of larp as an antidote for the alienation of modern life in industrialised societies, and reminds me of a piece I read recently discussing the Harajuku Kids in Tokyo, who also dress up and create a social space away from “reality”. An affecting article that may get you thinking about much more than larp.

Ryan Paddy, RPG.net

I recommend Andie Nordgrens article “High Resolution Larping: Enabling Subtlety at Totem and Beyond” and J. Tuomas Harviainen “Kaprow’s Scions” on larp as a continuation of the 60ths’ happenings.

This year Interacting Arts will do the anthology for Knutpunkt.

Arendt om handlande

Några utdrag ur Hannah Arendts Människans villkor – Vita Activa, skriven 1958. I översättning av Joakim Retzlaff, utgiven på Daidalos, Göteborg 1998

Människor är betingade varelser emedan allt de kommer i kontakt med omedelbart blir en betingelse för deras existens. Den värld i vilken vita activa rör sig består väsentligen av ting som skapats av människohand, men dessa ting, som aldrig skulle ha uppstått utan människor, betingar icke desto mindre den mänskliga existensen. Utöver de villkor under vilka människan fått livet på jorden givet skapar människorna oupphörligen sina egna villkor, vilka trots sitt mänskliga ursprung och sin föränderlighet innehar samma betingande makt som naturliga ting.
s. 35

Den mest långtgående förändring av människans villkor vi kan föreställa oss vore emigrationen till en annan planet – och den föreställningen är inte längre någon vild fantasi.
s. 37

Men idag skulle man nästan kunna påstå att det är vetenskapligt bevisat att människorna, trots att de lever under jordens villkor och förmodligen alltid kommer att leva under dem, ändå inte på samma sätt som andra levande varelser är jordbundna kreatur.
s. 38

Kroppen värjer sig mot den absoluta stillhet som filosofen åstundar; då han väl uppnått denna stillhet är det som om han inte längre hade någon kropp.
s. 44

Vita activa, mänskligt liv försåvitt det är aktivt verksamt, utspelar sig alltid i en värld av människor och människoskapade ting; det lämnar den aldrig och transcenderar den aldrig.
s. 51

Endast handlandet är människans exklusiva rerogativ –¬ varken Gud eller djuren är förmögna till handlande och endast handlandet är helt beroende av andras ständiga närvaro.
s. 51

Den enkla åtskillnaden mellan privat och offentligt motsvarar hushållet och det politiskas område, och dessa områden har existerat som noga åtskilda enheter åtminstone sedan den antika stadsstatens grundande. Nytt är däremot det i egentlig mening sociala rum som uppkom samtidigt med den nya tidens födelse och fann sin politiska form i nationalstaten.
s. 57

I detta uppror mot den egna sociala existensen föddes den moderna individen med dess ständigt skiftande sinesstämningar, med radikal subjektivitet i känsslolivet, ständigt fångad i inre konfliktsituationer, vilka alla härör från den dubbla oförmågan att känna sig hemma i samhället och att leva utanför det.
s. 69-70

I leken kommer faktiskt livets frihet till uttryck, nämligen det ”fria” kraftöverskott som kan spela när de samhälleliga produktivkrafterna har uppnått en tillräckligt hög nivå.
s. 174

Människans omgivning är en tingvärld som homo faber skapat, och uppgiften att erbjuda dödliga varelser ett hem kan den endast fylla i den mån dess beständighet står emot den mänskliga existensens växande rörelser, d.v.s. i den mån den transcenderar såväl konsumtionsartiklarnas rena funktionalitet som bruksföremålens rena nyttighet.
s. 234

Ett framträdelserum uppstår så snart människor interagerar medelst ord och handling. Som sådant föregår det alla statsgrundanden och statsformer i vilka det utformas och organiseras. Till skillnad från andra rum som vi kan skapa genom olika slags avgränsningar dröjer detta framträdelserum inte kvar efter det att de processer som givit upphov till det avslutats, utan det försvinner, upplöses i intet, och närmare bestämt inte först när de människor som skapade det har försvunnit (…) utan redan när de verksamheter genom vilka det uppstod avstannat.
s. 271

Vi har med realiserad makt att göra när ord och handling är oskiljaktligt sammanflätade med varandra, när alltså orden inte är tomma och handlingarna inte är stumma våldsgärningar, när orden inte missbrukas för att beslöja avsikter utan för att avslöja verkliga förhållanden och när handlingar inte missbrukas för att våldta och förstöra utan för att skapa nya relationer och därmed en ny verklighet.
s. 272