Notes on darkness

The recent Almost out of sight festival at Weld as well as the works Observatory (MDT) and The Infinite Conversation (Magasin 3) has proposed a discussion on the concept of darkness in performance art. What happens to the artistic means and the aesthetic sensibility when they are deprived of visual expressions and representations?

The sensory deprivation of sight is suggestive and full of potentiality. It creates a new sensibility for sound as well as touch, smell and an experience of the inner workings of the body.

The sixth sense

When listening one can hear the sound of the heart beating, the lungs breathing and possibly the blood passing through the vessels of the inner ear. But there is also a sense of the inner body, this “sixth sense” called proprioception or kinaesthetics, the perception of ones own body. Without it we would not be able to walk or move through complete darkness, because we could not organise our bodies. A simple way to try out the capacity of this sense is to close your eyes and try to make your index fingers touch each others tips.

The aesthetic experience thus shifts to new senses and the use of the senses are redefined. E.g. listening is used to aproximate the size of a room.

Desire in the dark

The darkness is also interesting because it veils the social roles of the participants to a large extent. Name, age, class and gender is potentially invisible, allthough the voice can tell a lot about those properties. And the voice turns important, especially in the work of Lundahl/Seitl, where it’s used for instructions or converation.

When you touch someone in the dark you can not tell if you think the person you are in touch with has beauty, education or a proper social status. The qualities of touch differs from the qualities of visual representation. This is of course a threat to the predominating way of organizing our desires. The gaze is so toxicated by capitalism and commodity fetischism and in the darkness we can repudiate the desires of appearance.

Darkness remains an intimate sphere. It withdraws the public as well as the private.

Loosing the world

When we can’t see anything we loose the sense of world, it disappears in the void. There are no distinct feeling of inside and outside, you can not kn ow for sure where your subjectivity ends and the organization of objects in the room can not be understood before you actually feel them. In the darkness the world cease to exist.

To me that is a hopefull experience and I sometimes wish that a new world will emerge from the dark void.

The Infinite Conversation starts on thursday in Stockholm

I will be in there and you are very welcome to come by and join the conversation

The acclaimed artist duo Lundahl & Seitl have created a performance that invites visitors to immerse themselves in total darkness at Magasin 3. After the much talked about performance at National Museum in Stockholm last year, there is now another opportunity to experience an entirely new work for four days only in May.

For The Infinite Conversation, Lundahl & Seitl completely darken one of the galleries at Magasin 3. Visitors are led by the hand into a pitch-black room where they then drift in and out of conversations held between disembodied voices. Each new voice is projected out into the space, where it forms a dialogue with others. The gallery, like the dark caves of Lascaux, absorbs and stores this information in its own inherent memory–every visitor leaves a trace behind for the next person.

Open hours:
Thursday May 5 12-19 pm
Friday May 6 12-17 pm
Saturday May 7 12-17 pm
Sunday May 8 12-17 pm

Nästan utom sikte – Weld gör dunkel festival

Eka Papinashvili

Såhär presenteras festivalen:

Almost out of sight är en festival som låter inrama ett antal föreställningar och konsthändelser som alla har något gemensamt, om inte synligt, så tematiskt. De senaste åren har det vuxit fram ett antal koreografier och konstprojekt som betonar sinnesförnimmelse, närvaro och sensation. Som ifrågasätter seendet och vår blick och aktiverar till ett nytt slags deltagande. Almost out of sight tar sin utgångspunkt i skilda scenkonst händelser som på olika sätt behandlar dessa frågor. De tar alla plats i mörker eller i rum med förminskad sikt och öppnar upp för en ny slags sensibilitet. Sedan 2007 har Weld arbetat med konstnärer som gör verk i visuellt mörker och vill genom festivalen accentuera och belysa företeelsen. Hur kommer det sig att dessa konsthändelser uppstår just nu? På vilket sätt kan vi omvärdera och återaktivera våra sinnen?

Följande koreografier är utgångspunkten för festivalen: preview av Manuel Pelmus (RO). Weld far out west av och med Ingrid Cogne, Sybrig Dokter, Anna Koch och Rasmus West, Undertone av Sidney Leoni (FR) och My Voice Shall Now Come From The Other Side of the Room av Lundahl & Seitl (GB/SE)

Jag kan verkligen rekommendera Undertone. Jag såg det på Doch, där Sidney nyligen avslutade sin utbildning på koreografimastern. Undertone är dunkelt och sensuellt. Det skapar en gemensam situation som publiken delar. Även om publikens närvaro förstärks på olika sätt så kräver verket inte något handlande. Eventuella interaktioner i mörkret är snarare slumpmässiga än planerade, men helhetsintrycket av mijö, rörelse och ljus är starkt.

Jag kommer på något sätt att medverka under ett samtal nu på söndag:

Kl. 18.00, Publikt samtal i mörker utifrån festivalens tematik
Med gästerna Astrid Söderbergh Widding, Christian Nilsson, Gabriel Widing samt medverkande konstnärer.

Även Lundahl & Seitl måste rekommenderas. De är mina absoluta favoriter på performanceområdet och kommer även göra grejer på MDT och Magasin 3 under våren, så håll utkik. MDT bör bokas redan nu - det är få platser på varje föreställning. Observatory som går där är det närmaste virtual reality man kan komma. Med enkla sinnesförvillelser och smarta ljudmanipulationer kan de knuffa ditt medvetande ut ur den här världen.

In Observatory the visitor is fully immersed in a situation being both the observer and the observed, with perception itself as both the medium of the work, its potential content as well as the means to receive it.

Karnevalseminarium på Weld

Weld är ett experimentellt rum för processorienterad dans och konst. På torsdag och fredag har de ett spännande program. På fredagen kommer Gabriel från Interacting Arts att vara med i ett samtal om “karnevalens olika betydelser, idéhistoriska bakgrund och dess politiska och ekonomiska inverkan.”

Live audiovisuell konsert+samtal, 30/1+1/2

Konstnären Roberto N Peyre är just nu aktuell med utställningen Ship Of Fools på Nordin Gallery i Stockholm. Tillsammans med Weld har han initierat ytterligare händelser med anknytning till utställningens tematik.

Onsdagen den 30:e Januari, kl 19.30. Entré 80 kr
Roberto N Peyre och musikern Jean-Louis Huhta gör en exklusiv audiovisuell live improvisation (mer info nedan).

Fredagen den 1:e Februari kl. 18.00. Fri entré
En diskussion kring temat: Karnevalens olika betydelser, idéhistoriska bakgrund och dess politiska och ekonomiska inverkan.

Medverkar gör: Edda Manga, idéhistoriker, Jens Näsström, psykolog, musiker och f.d. New Orleansbo, och Thomas Gylling, producent, DJ och MC. Gabriel Widing, konstnär, konstvetare. Koreografen Anna Koch agerar moderator.

I Roberto N Peyres första utställning med galleriet visar han en videoinstallation ur ett pågående projekt. Filmmaterialet är från karnevaler i Portugal, Haiti och Brasilien, men också från en atlantseglats. Peyre visar intryck av karnevalens många sidor såsom processionernas brokiga historia, traditionella fruktbarhetsriter och symbolladdade spel. Karnevalens uråldriga ritualer har förändrats i omgångar, allt eftersom kyrka och stat påtvingat förändringar i en i grunden esoterisk tradition. I skydd av maskering tillåter den ett tidlöst behov av att anta identiteter, vända upp och ner på maktordningar och sociala konstruktioner och att spela ut det undermedvetna. Den förmedlar en ännu mytisk tillvaro oberoende av den samtida avmystifieringen av tillvaron.

Konsert med audiovisuell improvisation med musikern Jean-Louis Huhta och konstnären Roberto N. Peyre

Onsdag 30/1 2008, kl. 19.30
Inträde : 80 kr

Jean- Louis Huhta
är musiker, kompositör och DJ. Han har genom åren spelat i band som Cortex, Anti-Cimex, Stonefunkers och Lucky People Center (LPC). Sedan 1998 har han komponerat musik för svenska koreografer bl a Helena Franzén, Christina Caprioli, Björn Elisson, Reich/Szyber, Rasmus Ölme, samt medverkat som musiker i Per Jonsson Danskompani. Han har även skrivit musik för Cullbergbaletten och komponerar han musik för teater, TV och film. I sin roll som soloartist har han gett ut albumet ”Halfway Between the World And Death” på www.slottet.eu. Några aktuella inspelningar och föreställningar är Skull Defekts (www.skulldfx.com), Oscid (www.ashinternational.com), Audiolaboratory (www.fireworkeditionrecords.com) och Brommage Dub. Mer info: www.idealrecordings.com och http://myspace.com/jeanlouishuhta

Roberto N Peyre
Roberto N Peyre har studerat konst vid Goldsmiths College i London. Senare verk inkluderar video, installationen och live videoperformance. Mer info: http://www.robertonpeyre.com/ och
http://www.blot.se